När man kan prata med en häst och den förstår vad man menar utan att man har lärt den, då har man en riktigt nära relation. Så fungerade det mellan mig och Ayla.
Hon var egensinnig, trotsig, fantastiskt tillgiven och kärleksfull. Hon skötte sig alltid bäst när det "verkligen gällde". Hon var en riktig ögontjänare med massor av bus och knasiga idéer på lager. Hon besatt en intelligens som jag sällan träffat på hos en häst.
Ayla lämnade oss våren efter en tids sjukdom. Hon var den enda av mina hästar som har kommit och sagt adjö innan hon dog.
Jag kommer alltid sakna denna älskade kramgoá vän som har berikat livet i så många år! /Beatrice